Helene

Helene får uppleva kärlek och vänskap och hennes egna ord: "Jag har ägt en juvel – en hänförelse…med den kan jag sitta vid vägkanten och tigga, lycklig" ger läsaren en bild av hennes egen syn på ett liv som trots bristande förutsättningar ändå kunnat levas i relativ lycka.

Liehu ger också en inte alltför behaglig bild av unga kvinnliga konstnärer som förhäver sig då de målar för stora dukar, som ger upp målarkonsten och blir hustrur eller som väljer konstnärslivet och därmed får avstå från det äktenskapliga livet. För vilken man skulle göra som Poes hustru? säger Helene Schjerfbeck i romanen: sova i en källare med makens rock som täcke, laga hans mat, tvätta hans kläder och finnas till för honom?

Ur en recension i Bulldozer, av Carin Thärnström, 05-04-01, av boken: "Helene - En roman om konstnären Helene Schjerfbeck" skriven av Rakel Liehu